22/4 kväll

Nu ligger jag på operationssalen. Och nu vet jag hur allt går till. Jag känner mig full-lärd, hit med en skalpell så kan jag plocka ut min egen blindtarm typ. Det är värsta teve-serien här inne. Grönklädda människor med munskydd, och hela ansiktsskydd ibland. De har frågat mig tusen gånger om jag verkligen är jag, så det inte blir fel. Så de inte opererar min arm istället och tar bort söta killens blindtarm. Jag har fått sladdar på bröstet. Det kändes inte så pinsamt. Lite naket kanske, men inte värre än så. Nu ska jag få sova. Skönt. Faktiskt. För jag har så vidrigt ont i magen, så lite sömn känns inte läskigt, det känns som en befriare. Och så får jag glass några timmar efter jag vaknat. Värsta småbarnsgrejen, men jag längtar efter en piggelin. Inte mat, men piggelin.